Om att ta ställning
Och våga stå upp för det som är rätt.
Jag har aldrig demonstrerat förut men efter allt tok som varit i kommunen med nazisterna som skulle demonstrera på arbetarnas dag - 1 maj - så bestämde jag mig för att åka in med Per och gå med i socialdemokraternas demostrationståg idag.
Taggad till tänderna och efter att ha sett nassarnas egen sändning från när de gick så blev vi bara ännu mer motiverade.
Satan så otäcka människor!
Med mina röda skor på for vi ned till stan - och möttes av en underbar syn - Människor överallt!! Ludvika hade verkligen gått man ur hus för att besöka stan och vara med i de motdemonstrationer och manifestationer som var över hela staden!
Nassarna stod liksom för sig själva på Garvarns torg - helt isolerade och långt från alla andra - och hade sitt spektakel medan på de andra ställena var stämningen på topp och kärleken flödade!
Kan inte minnas när jag kände en sådan positiv stämning på stan sist!
Vi gick ned till Folkets hus och där hamnade jag - tack vara en pappa till en gammal klasskompis - längst fram i demonstrationståget tillsammans med Per hållandes en GIGANTISK fana!
Skitkul verkligen och stolt att få chansen att visa att man står upp för demokratin!
Vårt tåg blev SUPERLÅNGT - ska bli kul i morgon att få läsa om hur många människor det verkligen var med i det tåget!
Pampigt med musikkåren och allt :)
Vi tågade till stadsparken där det sedan blev tal av försvarministern som bland annat sa det suveräna:
Nazism är inte en åsikt - DEN ÄR ETT BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN!
Anders Wendin - en kille som gick högstadiet tillsammans med mig på Lorensberga - var med och sjöng bra låtar och med tänkvärda berättelser mellan dem.
Han är typ känd och riktigt duktig på att sjunga :)
Så - i morgon känner jag att jag utan problem kan visa mig i skolan och för eleverna. Jag har visat var jag står och vad jag står för och vågat vara vuxen.