Jag klarade sista tentan!
Slutuppgift naturvetenskaplig världsbild
En annorlunda studietid för mig då jag hela våren och sommaren genomgått tuff cellgiftsbehandling men nu är den sista behandlingen gjord och jag ser fram emot att återhämta mig i höst.
Då var det dags att sammanfatta kursen i en essä som kommer att bygga på det vi gjort under kursen, det jag gjort på tidigare kurser samt i min undervisning och eftersom min vinkel på kursen har varit just ”hur jag kan använda detta i min undervisning – och varför ska jag göra det” så blir frågeställningen enkel.
Varför ska jag arbeta med den naturvetenskapliga världsbilden?
-och är arbetsområdet kanske till och med viktigare idag?
Inledning
Jag undervisar i ämnena astronomi som fördjupning, biologi 1och 2 (på natur och teknik) och alla naturkunskapskurser (på gymnasiet) och går man in på skolverkets hemsida och tittar på syftet med ämnena samt det centrala innehållet ser man tydliga kopplingar till kursen vi läst. (https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/hitta-program-amnen-och-kurser-i-gymnasieskolan )
Centralt innehåll biologi 1 och 2:
Biologins karaktär och arbetsmetoder – Biologi 1 och 2
· Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
· Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.
· Modeller och teorier som idealiseringar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden samt hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid.
· Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
· Frågor om religion, etik och hållbar utveckling kopplade till biologins olika arbetssätt och verksamhetsområden.
Centralt innehåll naturkunskap:
· Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar, simuleringar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
· Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
· Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
· Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.
Då var det dags!
Det är ju stor skillnad att undervisa elever som valt natur/teknik mot de yrkesförberedande programmen då de första oftast har ett naturligt intresse för naturvetenskap medan man på de andra inte alltid kan förutsätta det utan man får hitta bra ingångsvinklar för att fånga och behålla deras intresse och engagemang under hela kursen. Men visst kan det även gälla den första elevgruppen med då man ju faktiskt konkurrerar mot både deras tonårshormoner och andra distraktioner som mobiler och spel.
En undersökning – som jag minns att jag tog del av under mina första astronomikurser i Norge – berättade att man undersökt över hela världen vilka ämnen barn, ungdomar och vuxna nästan alltid är intresserade av och de är:
· Dinosaurier
· Rymden
Inte ett helt oväntat resultat kanske men helt perfekt att veta om just när man ska undervisa och öppna upp hela den naturvetenskapliga världsbilden för ungdomarna!
Eftersom jag undervisar i astronomi – och de flesta elever vet om det redan från början – så blir det alltid den naturliga ingången när man startar upp nya kurser.
När man planerar en kurs försöker man alltid vinkla den lite mot den inriktning eleverna i klassen går och en vinkel som dyker upp allt oftare nu för tiden – både på de teoretiska och praktiska programmen – programmering och AI.
Satt och läste tidningen nu på morgonen innan jag började skriva på detta och hittade en spännande debattartikel som jag ska beröra i texten längre ned:
Källa:
https://www.dt.se/artikel/ledare-vem-har-ansvaret-om-en-robot-begar-tjanstefel
Starten
Eftersom jag inte alls är matematiker – trots att jag undervisar i astronomi (hade inte ens betyg i matematik efter nian så jag kom inte ens in på gymnasiet direkt) så gör det att jag lär mig och förklarar sådana begrepp praktiskt och levande vilket gör att jag ofta kan få med mig elever som annars kan ha förutfattade meningar om naturvetenskap och matematik som svårt och obegripligt.
Arbetet med vad som skiljer det naturvetenskapliga arbetssättet mot vanliga ”antaganden” har i takt med att de sociala medierna utvecklats blivit allt viktigare och viktigare i skolan. ”Fake News” och olika trender som sprids både via medier och ”mun till mun” tar mycket av elevernas tid och tankar och vi i skolan måste ge dem verktyg för att kunna hantera detta. Speciellt nu med både klimatförändringsmotståndare och vaccinmotståndare och att konspirationsteorier blivit som en religion för många.
När man ska börja arbeta med eleverna med det naturvetenskapliga arbetssättet och hur det skiljer sig från det ”icke-naturvetenskapliga arbetssättet” är rymden är ett tacksamt ämne och jobba med då eleverna på ALLA program är intresserade av det – så då kan man ofta få dem att göra saker som de i vanliga fall aldrig skulle tro att de skulle klara av. Svarta hål, svart materia och mörk energi är ämnen som alltid kommer upp när de ställer frågor.
Här kommer matematiken sedan in för mig – trots allt.
När man väl fångat elevernas intresse kan man lite försiktigt föra in hur fascinerande det är att kunna visa för eleverna hur man först gör uträkningar enligt vissa antagande – och hur sedan man kan se när man gjort mätningar att de överensstämmer med de beräkningar man gjort innan.
I vanliga fall skriker de högt om man slänger fram en stor ekvation – men låter man dem sakta leka med Drakes ekvation – blir oftast alla helt begeistrade!
När man diskuterar den och vad som kan ändra den kommer man helt automatiskt in på hur utvecklingen av bättre teknisk utrustning gör att vi blir bättre på att formulera formler/teorier – ju bättre teleskop vi skapar – ju fler parametrar i ekvationen blir ”säkrare” och ju mer ”säker” siffra/uppskattning på hur många intelligenta civilisationer det finns i universum!
För mig är vet viktigt att alltid ha med det historiska perspektivet och att den naturvetenskapliga världsbilden förändras i takt med vår kunskap OCH teknisk utveckling – d.v.s. ju bättre teknisk utrustning vi får – ju mer förändras världsbilden. Och just detta att det inte är statiskt – utan förändras tycker jag är viktigt att få över till eleverna och att en förändring kan innebära att man förkastar en teori eller att man den blir ”godkänd” efter undersökningar.
Just kopplingen mellan teknikutveckling – och att man kunnat ”fastställa” mer parametrar i ekvationen är en spännande vinkel när man arbetar med eleverna och sedan se på den parameter som ”kommer” sedan – nämligen f(L) – d.v.s. andelen planeter på vilka liv uppstått – Om det finns en lämplig planet – uppstår då liv? Vad skulle det innebära för hela ekvationen om vi hittar liv på en annan planet i vårt solsystem/galax?
Speciellt aktuellt blir det när NASA landade sin farkost ”Perseverance” på planeten Mars tidigare i år (2021-02-18). Ett av huvudsyftena med den är just att leta efter liv/förhistoriskt liv på Mars – och vad skulle ett ”fynd” innebära för Drakes ekvation?
Jag testade att göra några uträkningar som jag skulle kunna göra tillsammans med eleverna. Jag kommer i texten att samtala mest om f(L), f(i), f© och L. Bifogar dem här nedanför:
Om man leker med ekvationen och sätter in ett antagande att NASA skulle hitta spår av liv på Mars eller någon annanstans i solsystemet. Då åker ju värdet på f(L) upp – och då ökar också möjligheten till antalet civilisationer i Vintergatan.
Parametern L - En civilisations livslängd – vad innebär egentligen den? – hur optimistiska/pessimistiska kan man vara med den? Nedanför kommer mina anteckningar inför att ta upp detta med eleverna.
Och vad menar jag med det lektionsinlägget – om aningslöshet?! Jo, vi kanske måste ta vår evolutionära bakgrund med i beräkningen när vi ska ange ett årtal för hur länge vi tror att en civilisation kan finnas. Varför då? Jo, evolutionen har knappast gynnat individer som ”som inte målar fan på väggen” utan det har med största sannolikhet varit en evolutionär fördel att faktiskt se faror i allt – de som har varit försiktiga har varit de som överlevt. Jag tror därför att vi generellt är för pessimistiska när det gäller vår bedömning av L för i takt med att vi utvecklar teknik som gynnar vår civilisation kommer den att kunna finnas längre.
MEN – ordet aningslöshet är ganska spännande och öppnar upp för många diskussioner i klassrummet och hänger ihop med det de sista föreläsningarna i kursen handlade om – medvetande, logik, intelligens, kaos och evolution.
När vi vet vad som är på väg att hända – t.ex. att vi utrotar djur, hugger ned regnskog, klimatförändringar osv – varför slutar vi inte?
Primatforskare ser samma saker hos våra släktingar människoaporna – de skulle aktivt kunna ta beslut /evolutionen skulle kunna styra – så att de blir skyggare, drar sig undan människor, byter områden – men nej. Även de pratar just om aningslöshet. (även om det för många människor är främmande att primater är så mentalt utvecklade) (https://www.svtplay.se/din-hjarn)
Kan aningslösheten göra att till och med L kan vara kortare än vad vi först trodde?
Jag tror inte det – jag är optimist!
Nästa spännande beräkning att göra med eleverna är ju vad skulle det innebära att vi faktiskt fick en kontakt/signal från en annan civilisation för ekvationen?
Vad skulle kunna vara anledningen till att myndigheterna som så många konspirationsteoretiker säger – döljer att vi haft kontakt med utomjordingar?
Och här kommer man också in på de överenskommelser som finns runt jorden om hur man ska agera om man tar emot ett meddelande och vad man ska tänka på innan man sänder ut något.
Här leker jag med tanken på att f(L) också åker upp lite om man faktiskt tagit emot en signal från utomjordingar.
Varför man skulle dölja detta?
Ja, orsakerna kan vara många
-rädsla
-hot mot religion
-att det - från vår synvinkel – oftast inte går så bra för den mindre utvecklade civilisationen som möter en mer utvecklad civilisation.
Sen måste man ju komma in på den spännande frågan som inte många tänker på när man pratar om hur och om liv uppstår.
-Vilka förutsättningar skulle krävas för att liv skulle uppstå? Skulle liv kunna uppstå på jorden under de förhållanden som råder nu?
För i verkligheten uppstod ju faktiskt liv under helt andra förhållanden än de som är på jorden nu – eller hur?
Teknikutveckling + naturvetenskap + klassrum= <3
För att förstå vår framtid måste vi ha koll på det förflutna och ger man eleverna en förståelse av jordens inre krafter och dess plats i vårt solsystem/vintergata/universum så kan man få en ännu större förståelse hos dem för de processer som äger rum på jorden idag och vad man måste tänka på i framtiden för vattenförsörjning, samhällsplanering och andra viktiga strukturer.
Både NASA och ESA har flera bra satelliter uppe som scannar av jorden och mäter olika parametrar så eleverna själva från klassrummet kan ha koll på det mesta faktiskt som olika utsläpp, skogsbränder, havsytehöjningar, isavsmältning till vanliga geografiska kartor.
Vi använder oss oftast av Sentinel satelliterna som är enkla att använda och de mäter mer parametrar än Google maps.
Här kan man enkelt gå in och se faktiska saker i realtid och eleverna kan se om det de hört är sant eller falskt. Exempel var när rubrikerna sa att hela Australien brann – och de kunde sa att det faktiskt bara var en del, eller som nu under Corona-pandemin när man tydligt ser hur utsläppen minskade när Kina hade lock down och när det skrivs om jordskred, vulkanutbrott, algblomning, stopp i suezkanalen kan de titta på det och vi får bra diskussioner i klassrummet! För inte så många år sedan var enda sättet att undersöka saker på jorden att man åkte dit – nu kan man göra det med tekniska hjälpmedel.
Fördelen? Som sagt – att eleverna på egen hand kan se hur teknikutvecklingen verkligen gått framåt och att de kan se på ett påtagligt sätt hur det påverkat den naturvetenskapliga världsbilden.
Men återigen viktigt att komma ihåg!
Teknisk utveckling hjälper oss att förstå naturen och förändra världsbilden – men det är viktigt att vi förstår att världsbilden inte är statisk utan kommer att förändras mer.
Men vem är det som styr den tekniska utvecklingen?
Den som gör det har ju en oerhörd makt på hur den naturvetenskapliga världsbilden förändras! Tankar om detta kom särskilt upp under föreläsningen om ”Livets uppkomst”
Föreläsaren tog upp att teknikutveckling och utvecklingen av den naturvetenskapliga världsbilden går hand i hand – när det sker utveckling i den ena (teknik) kan man göra nya naturvetenskapliga upptäckter som i sin tur leder till behov av ny teknik osv så hjälper de två varandra att ”utvecklas”.
Och när man ser det på detta sätt – så är det ju oerhört viktigt VEM som utvecklar tekniken och VILKA den blir tillgänglig för. Vi fick höra att havsbotten inte kartlades förrän militären tyckte att det var en bra idé för de ville ha koll för sina ubåtar. Jag vet ju att många framsteg (t.ex. GPS) drivs av militära ändamål från början – men som Svensk – då vi varit ett neutralt land så länge – så känns det så främmande.
Detta blir särskilt påtagligt när jag är i Norge på Andenes – Andöya raketbas – där jag samarbetar med dem i astronomi via Esero. Trots att vi och norrmännen är grannar så är det en fundamental skillnad på oss – de är med i NATO – det är inte vi.
På plats där är det inget konstigt att man utvecklar nya, bättre drönare för att kunna sitta på säker plats och släppa bomber nere i andra länder samtidigt som de tycker att det är bra att drönarna blir bättre så de kan användas i civila insatser som bränder, olyckor osv.
Men är det inte sorgligt att det finns så mycket pengar i det militära? Borde inte det finnas en ekonomisk kraft för det civila som är STARKARE än det militära?
Den som styr teknikutvecklingen styr vad det forskas om – så forskas det då om rätt saker? Missar vi viktiga saker?
Och OM – det t.ex. då är militär/privata teknikföretag som är inblandade i att söka efter liv på Mars eller andra ställen i solsystemet – kommer vi att få reda på OM de gör det? Eller kommer de att ta patent på eventuella upptäckter själva?
På sätt och vis förstår man att konspirationsteoretikerna har en del underlag här – det är viktigt att företagen är öppna och transparanta för att förhindra bakomliggande hemliga agendor (eller minska risken att folk tror att det finns sådana)
Pågående evolution?
När man arbetar med detta ämne är det så himla lätt att man fastnar i att det ”varit” en evolution fram till oss människor – man fördjupar sig gärna i de spännande dinosaurierna och forntida människor MEN lika viktigt är det ju att inse att evolutionen pågår även nu och att det är precis som föreläsaren på evolutionsavsnittet sa att utvecklingen sker ju inte vara fysiologiskt utan även beteendemässigt. Speciellt fastnade bilden på de spår som en fossil kambrisk ”mask” gjort där det faktiskt ser ut som om den rört sig och sedan när den kommit i kontakt med sina gamla spår vikt av och ändrat riktning – en medveten tanke hos den lilla gynnaren? En suverän bild att ha med i en uppgift till eleverna och be dem resonera om vad som kan ha hänt.
Bild från föreläsningen:
När det gäller människans evolution kommer man med hjälp av den moderna gentekniken som har kunnat analysera fossila ben på ett mer exakt sätt nu fram till helt fascinerande slutsatser och vi måste omvärdera att vårt ursprung är allt mer komplext och inte lika ”rakt” som vi trott innan – ett perfekt exempel på hur vår kunskap förändras och omvärderas i takt med den tekniska utvecklingen.
Just genteknik har efter denna pandemi varit särskilt aktuellt och då ofta kopplat till frågor om virusets ursprung och vacciner så vi har lagt om undervisningen lite i både biologin och naturkunskapen för att fylla upp de kunskapsluckor som finns kring detta och möta den ”fake-news” som dykt upp och diverse konspirationshistorier.
Grundkunskapen om cellers uppbyggnad, DNAS funktion, hur immunförsvaret fungerar och vad vaccin egentligen gör är tyvärr låg även fast jag har gymnasieelever. När man ska jobba med eleverna för att utveckla deras förmåga att resonera i ämnet ska man låta dem först tänka på en frågeställning på individnivå för att sedan lyfta upp den på samhällsnivå för att avsluta på den globala nivån.
Två av formuleringarna från föreläsningen kommer jag att ta med mig i undervisningen och testa då de kan leda till intressanta diskussioner och ge mig möjlighet att se en djupare kunskapsutveckling hos eleverna:
-Behöver vi nya vacciner?
-Vad är de 3 viktigaste att utveckla?
Skulle jag rent egoistiskt få välja (d.v.s. den individuella nivån) skulle jag ju välja vaccin mot cancer (som jag har nu), autoimmuna sjukdomar (jag har struma och vitiligo) och förkylningar (som är jobbigt)
Men ska man tänka på andra nivåer kommer man fram till helt andra lösningar på vad som ska utvecklas.
En fråga man ofta får när man jobbar med detta är:
-Vad tror Du skulle hända om Ebola startat i Europa – hade det funnits vaccin och mer forskning då på sjukdomen?
Ett känsligt ämne men ack så viktigt för att få eleverna att öppna upp ögonen för vad som tyvärr ofta kan styra forskning och utveckling av medicinska produkter – vad som ger mest pengar eller rättare sagt – den skada som sjukdomen riskerar att göra på ”pengamarknaden”.
Genteknik är alltid intressant att jobba med – och personligen tror jag inte vi kan stoppa utvecklingen av genetiska verktyg. Finns kunskapen kommer den att användas i smyg om det stiftas lagar som förbjuder det – bättre att köra med öppna ridåer och transparens – men regleringar runt etik.
För kunskapen får inte bli en kostnadsfråga! Då kommer vi att få ett a och b lag i samhället – alla ska kunna få stöd och hjälp där det behövs – t.ex. för att ta bort skadliga ärftliga förändringar.
Är vi bara en biologisk fas?
Beteendevetenskap och medvetande är ett intressant arbetsområde och ingår både i biologin och på naturkunskapen där man kommer in på detta i delarna som handlar om den naturvetenskapliga grunden och beteende/hjärnan kopplat till droger/farligt beteende osv.
Grunden för hur hjärnan fungerar och hur beteenden uppkommer och vad som händer rent kemiskt i den till vardags OCH om man manipulerar den på olika sätt är oerhört viktigt tycker jag för att eleverna ska få en förståelse om så enkla saker som studieteknik till vad som händer vid våld mot huvudet, sömnbrist, droger, alkohol och vid teknikutveckling och AI.
Forskare har ju undersökt människor och sett att/undersökt i flera experiment att låta ett rusande tåg fara mot några människor som står på olika tågbanor i en tågkorsning och du får välja mellan att offra en eller fyra personer! Det visar sig att vi har lättare att dra i en spak och offra en istället för att aktivt putta en person framför tåget - vi räddar ju 4 i bägge fallen men vi vill inte gärna putta en annan människa – men dra i en spak det kan vi göra. Vad ligger bakom detta beteende? Här kommer man in på det som togs upp i föreläsningen om evolution av beteende – och man kan se på vilket evolutionärt tryck som skapat detta beteende. I detta fall så tror man att man selekterat bort ett sådant öppet aggressivt beteende som att aktivt döda en människa då det inte varit ett bra beteende när man levt tillsammans i stora grupper.
Men, det otäcka här är ju att militären utnyttjar detta idag – ett exempel på hur naturvetenskaplig kunskap istället skapar ny teknik – det är enklare att styra en drönare som släpper bomber utan att få dåligt samvete trots att man dödat 100-tals – medan inte många skulle titta 100-personer i ögonen när de skjuter/bombar ihjäl dem – eller hur?
Och här kommer vi även in på detta med logik och intelligens och lite indirekt vill jag för in oss på AI och den rubrik jag hade med i början av denna text:
Vem har ansvaret om en robot begår tjänstefel?
I artikeln handlar det främst om robotar som sitter och gör bedömningar – t.ex. på socialkontor – om vem som är berättigad till olika bidrag – och det visar sig ju att det är nästan omöjligt att skapa algoritmer som inte kan bli diskriminerande i vissa fall – för det som AI saknar idag som vi människor har det är ju den berömda magkänslan!
Detta dilemma skapar också många bra undervisningssituationer och en är ju detta med självkörande bilar som är på G att bli mer och mer vanligt - men man står inför en hel del etiska problem för att kunna genomföra detta på riktigt.
Du är ute och kör din nya bil och hamnar i en skarp situation och bilen ska välja mellan att offra dig eller köra över 8 skolbarn och rädda dig….
v Vilken bil skulle du välja att köpa – den som prioriterar dig eller andra?
v Hur ska man lösa detta problem? D.v.s. att bilen väljer rätt – och vad är egentligen rätt?!?!?
v Låt eleverna ge förslag på olika övningar/laborationer/tester/programmeringar man skulle kunna göra för att man skulle kunna känna sig säker i en självkörande bil OCH att gå på gatan bland andra självkörande bilar….. J
v Hur tänker eleverna om AI i framtiden – vilka fördelar och risker ser de? Och hur kan vi undkomma dem?
v Vad kan vi lära oss från den etologi vi läst – och hur ska vi bygga AI?
Ju mer man vet om hur människans hjärna funkar ju mer intressanta blir sådana här diskussioner – vad kommer att hända i framtiden – hur kommer övergången till ett mer tekniskt/AI liv att ska?
Är den biologiska fasen ett övergående stadie i livets utveckling?
Slutfas
För att svara på frågan jag ställde i senaste meningen – så tror jag det – d.v.s. att den biologiska fasen är ett övergående stadie i livets utveckling. Ju mer man lär sig om datavetenskap och genetik så ser man ju likheten mellan dataprogrammering och de programmeringskoder som finns gömda i DNA samt att man nu genom crisp-r kan programmera DNA.
I andra kurser som jag läst inom astronomi så har vi läst om Kardashev-skalan som beskrivs på bilderna nedanför – som mäter en civilisations nivå av teknisk utveckling utifrån den mängd energi den har tillgänglig och delar upp den i 1 och 2 och 3.
https://www.astro.uu.se/~ez/kurs/SETI14.html
Jag är medveten om att detta är ett sätt att se på människors (chans?) till utveckling i universum men rent naturvetenskapligt evolutionärt är det intressant att komma in på då man kan se på de krav som skulle krävas på oss som art om vi/när vi skulle behöva sprida oss ut i solsystemet/universum för att överleva.
Och det för oss in på detta med post-biologisk intelligens – som både jag och eleverna tycker är hur spännande som helst!
https://www.astro.uu.se/~ez/kurs/SETI14.html
Som det står så upplever vi robotar som kusliga om de är människolika men ändå inte människor – så till en början kommer nog inte AI att se ut som oss – men i vilka situationer kan det då vara som AI kan vara enklare att få acceptans?
Kanske i jobb där man MÅSTE hålla sina känslor i styr?
Känslor skapas av det som händer utanför kroppen, inuti kroppen och minnen – känslor ska få oss att agera – men ibland måste man kunna hålla sina känslor i styr tex om man arbetar i extrema krissituationer eller oerhört svåra uppdrag – jag kan tänka mig brandmän, ambulansmän, tyvärr också vissa fotsoldater i krig, räddningsdykare, extremt svåra operationer osv. Där tror jag att det kommer att komma robotar först med AI förmåga.
Och då kommer vi in på detta med magkänsla som är en spännande sak som vi alla upplever men har olika tendens att ”lyssna” på. Man har gjort flera tester – bland annat övningar där olika personer får välja olika strategier där vissa ger en pengar säkert under lång tid medan den andra kan ge en mycket pengar men man kan också förlora. Det visade sig att hjärnan hade där koll på vilken strategi som var högrisk långt innan testpersonen själv var medveten om det. Är magkänslan viktig för att vi ska få AI att fungera i framtiden? Hur programmerar man det? Så att den blir bra och inte potentiellt farlig för oss? Vem bär i slutändan ansvaret för den AI som kommer att bli mer vanlig – och vem kommer att hållas ansvarig om den gör fel?
Kommer att vara en TUNG fråga att hantera juridiskt och lagmässigt skulle jag tro.
Avslutning
Mina frågeställningar i början av detta dokument var dessa:
Varför ska jag arbeta med den naturvetenskapliga världsbilden?
-och är arbetsområdet kanske till och med viktigare idag?
Och jag tycker att jag i detta jättedokument visat på ett självklart VARFÖR och att arbetsområdet DEFINITIVT ÄR VIKTIGARE idag.
Med de snabba sociala medierna och spridning av nyheter/falska nyheter/ren skrämselpropaganda är det mycket viktigt att ge de som växer upp idag verktyg för att kunna navigera korrekt i detta flöde och fatta bra beslut grundade på naturvetenskaplig grund och inte ”tyckanden”, spekulationer och framförallt RÄDSLA. Genom att så rädsla och misstro i befolkningen så gynnas bara de redan välbeställda, klassklyftorna ökar och det sprids oro.
Med en ny generation som förstår hur det naturvetenskapliga arbetssättet fungerar - att det inte är farligt att man ibland måste förkasta teorier och ibland godkänna – utifrån att man testar dem under fasta/giva/öppna förhållanden och att det är detta som leder till utveckling - och inser vikten av transparens i de företag som jobbar med teknikutveckling så kan de förhoppningsvis ställa andra krav på regeringar och företag så att utvecklingen sker för allas bästa och inte bara för att enskilda länder/militärer ska få övertag eller företag tjäna pengar.
Mänskligheten kommer att fortgå – men jag hoppas och tror att det kommer att bli möjligt för alla att vara med i den utvecklingen! Är det något evolutionen lärt oss så är det att man inte kan veta i förväg vilka som är viktigast för en hållbar civilisation – och det tror jag inte ens den smartaste AI kan räkna ut! För livet kommer att expanderas ut från jorden, solsystemet och vidare – och då kommer det med så många parametrar att man aldrig kan veta till 100% vem som är ”the survival of the fittest”!
Teknikutveckling och vår uppfattning om den naturvetenskapliga världsbilden kommer att gå hand i hand – och den ska vara tillgänglig för alla!
Vid datorn: Jenny Jansson
Källor:
https://www.svtplay.se/din-hjarna
https://www.astro.uu.se/~ez/kurs/SETI14.html
· Mina egna lektionsanteckningar och funderingar från andra kurser jag gått.