Idag hände en ny sak

för mig.
 
Var på stan för att äta lunch med Per innan omläggningen av min slang - och på gågatan mötte jag en helt främmande "bröstsyster" - dvs en med samma sjukdom som jag - vi liksom stannade upp båda och log mot varandra och nickade och fortsatte vår väg.
Lite mäktig känsla - man känner stora delar av varandras djupaste hemligheter och upplevelser och rädslor fastän man inte känner varandra.
 
I morgon är det återigen sista morgondosen av capecetabin innan det är dax för en veckas ledighet. Det ser jag fram emot som vanligt även om denna vecka är en speciell vecka då det ju är begravning på fredag - vilket ännu känns overkligt.
 
Kom ett blomsterbud idag från mina älskade kollegor och vänner sedan många år <3 Så fullständigt oväntat men så jäkla glad blev jag :) Så glad att ha så många stöttande människor runt om mig! det betyder ALLT!!
 
 

Kommentera här: