Dagvill

Som  vanligt när jag är ledig - men men men - lär väl inte bli bättre med åldern så är väl bara att vänja sig.
Svea är riktigt pigg nu efter sin skada så jag har sakta men säkert börjat gått längre och längre med henne igen - och till och med våga ha henne lite lös - och det går bra även om jag märker att hon är mer försiktig nu än innan.
Idag letade vi oss över bergen till Norrvik - där snälla fanny hämtade upp oss med bilen - jag orkade faktiskt inte gå cykelbanan hela vägen tbx till Stensbo igen - har snittat mellan 15000-20 000 steg hela sista veckan så benen börjar kännas nu.
Men jag älskar verkligen att gå i skogen! Det ger mig ett sådant lugn i hela huvudet - och som jag sagt innan - jag är aldrig rädd när jag är i skogen - bara lugn.
Många säger åt mig att jag borde vara rädd - men vad skulle jag vara rädd för där?
 
Det enda jag möjligen skulle bli rädd för är om man möter en random människa eller så. :)
 
(null)
 
Här är utsikten från den gamla barnkolonin Fängenhällarna som ligger innan Norrvik  jämte den gamla riksvägen som går i skogen innanför den nya - den man kan ta hela vägen från Stensbo - den går även ihop med Kyrkstigen som jag brukar gå delar av ibland.
 
På bilden nedanför blev det ett himla fint ljus mellan den mörka skogen och de vita björkstammarna tyckte jag :) Lite symbolik i den - att se ljuset i mörkret - eller hur?
 
(null)
 
Det var fullt med klibbtickor i skogen nu med - de har verkligen en underbar färg!
 
(null)
 
 
Till middag fortsatte jag med mitt påsktema - vi tog ju inte all påskmat på en och samma dag utan har spridit ut dem.
Dessa förrätter - västerbottenpizza med löjrom - smakade mer än lovligt gott kan jag säga!
Ett glas vitt vin till :)
 
Glutenfria ska tillägas - även pajen längre ned!
 

(null)
 
(null)
 
Öppen skaldjurpaj med en massa gott!
Här är receptet på pajen om ni vill testa:
 
 
Man ska leva medan man lever - eller hur?
Kanske inte överdriva - men i varje fall leva !
 
 
 
 
 

Kommentera här: