Vissa dagar

Är liksom dagar som man bara måste genomlida hur vidriga de än är. Idag var en sådan dag... I morse körde jag och Maria Noel till slakteri så hon somnade in i morse vid 9:30 tiden.
Fullständigt vidrig upplevelse att bestämma över någons liv på det viset MEN ändå helt övertygad om det det var helt rätt beslut. Efter Rödes död förra sommaren - de var så himla taighta så blev hon aldrig sig själv igen. Hon fick panik - full panik - när hon inte såg en annan häst och blev farlig för både sig själv och andra.
Och med tanke på det gick det inte heller att sälja henne vidare - så illa vill jag inte henne för hon mådde så dåligt att komma i nya miljöer och med nya människor.
 
Hon var helt lugn vid slakteriet när jag gick fram för att säga hejdå och krama henne - jag kände hennes spända muskler genom skinnet - men hon gjorde mig inget,
Bland det värsta jag varit med om
Men det hade varit ännu värre att inte veta vad som hänt henne om man sålt henne vidare.
Nu springer förhoppningsvis Röde och Noel sida vid sida - nära nära som de alltid var och hon är lugn i själen igen.
I morgon kör jag och Maria upp Betty till Sollerön och jag är hästfri för första gången på många många år. Det känns konstigt.
 
Jag behövde lufta hjärnan idag när vi kom hem så jag fick med mig Anton upp på Gasenberget tillsammans med Svea.
Det var det bästa idag,
Kärlek helar.
Men känner fortfarande hennes spända muskler under mina händer.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
1 Majorskan:

skriven

💓♥️💓♥️💓

Svar: <3 <3 <3
Jenny Jansson

Kommentera här: