Leaving Neverland.....

.....har just tittat klart på del 2 av dokumentären om de övergrepp som Michael Jackson gjort under sin karriär och två av de killar - män - som tidigare försvarat honom - har tillsist "brustit" av bördan av sitt förflutna och berättar nu allt.
Så genomvidrigt med pedofiler men jag kan inte heller fatta de mammor som lät sina 7 åriga söner sova över själva i hand säng - en 30-åring - i MÅNADER!
En man som de inte ens kände från början. Har man inga mamma instinker alls?
Jag vill tro att man själv inte alls skulle ha blivit så "strarstruck" och att man hade reagerat med fasa om Jackson ville sova i samma säng som ens barn.....  Antar att det måste ha varit "star-struck" och att Jackson var en jävel på att övertala/dupera. 
 
Att höra de vuxna männen berätta om övergreppen är hemskt - och ännu hemskare är att barn/vuxna som varit med om sådana här saker alltid låter som om de pratar ur en faktabok om vad som händer vid övergrepp med människor - sådana där faktaböcker man fick läsa på universitetet när man skulle lära sig känna igen signaler och så.
För det är ju tyvärr så att man - inte ofta - men då och då träffar på unga människor som är utsatta för olika övergrepp och just det slår mig varje gång: De pratar på samma sätt och känslorna är lika - den enorma skulden som de lägger på sig själva, skammen och också kärleken - dvs någonstans längt inne älskard de ofta förbrytaren (om det är en i deras omgivning så klart och inte en ensam galning som anfallit dem). Just denna ångest hur de fortfarande kan älska en person som utsatt dem för vidrigheter är så himlans sorglig att se men så viktig att prata med dem om och framför allt REMITTERA DEM vidare till proffs på att ha sådana samtal.
 
Nu ska jag sova gott hoppas jag :) Ser ut som om våren kommer nästa vecka och det ser jag fram emot!

Kommentera här: