Kan barn försvinna?

är ju en tanke man får i huvudet efter de skriverier som varit i media idag efter att fem barn nere i Ystad hållts undan från allt och alla i hela deras liv och i princip inte ens kan gå på toan själv och med föräldrar som är "vanliga" svenskar och "välutbildade".
 
Hemskt - ja
 
Men jag tänker på mina 19 år som lärare och vad jag faktiskt upplevet som varit skumt.
Jag har varit med om under dessa år att barn försvunnit. Barn har dykt upp i skolan, nyinflyttade utan info innan, ofta med ruskigt vältaliga mammor, som efter några veckor när de börjar prata visar sig att de flyttat runt MYCKET, saker och ting stämmer inte i deras historier och när vi väl börjar ana oråd och soc-anmäler - så försvinner familjerna.....
Ja, det har hänt - mer än en gång på 19 år. Sen vet ju jag att vi inte alltid får reda på de insatser soc gör  - dvs de kanske inte försvinner utan soc kanske faktiskt gör en insats
MEN -det har varit fall där mamman bara tagit barnen och dragit från en dag till en annan  - och då har vi i efterhand förstått att det varit en strategi och att det är därför barnen flyttat så mycket.
 
Men tack och lov har de arbetsgivare jag alltid jobbat med varit principfasta på den punkten - vi socanmäler alltid så att rätt personer får utreda och jag har setat MÅNGA gånger på sockontor med ledsna ungdomar.
 
Men ja, barn och ungdomar i Sverige går under radarn.

Kommentera här: