Vågar inte ropa hej

riktigt än men något hände idag med ryggen. Helt plötsligt funkar värktabletterna, den gör inget ont nästan alls och jag känner mig nästan rörlig igen.
Men ska försöka behärska mig och ta det lugnt även om det är frestande att vara som vanligt så där direkt.
 
En annan tanke som alltid roar en lite när man varit sjuk och haft ont är att man tänker att nu..... nu jäklar ska man börja ett nytt liv - för man vill ju inte ha så ont något mer,,,, äta bra, träna mer osv osv för man vet ju att man borde för man vill ju ha ett liv som rörlig utan smärta även när man är gammal och bla bla bla.
 
Varför är det så svårt att hålla kvar de tankarna efter några veckor när man mår bra? Varför kan man inte hålla i bra vanor........
Man varje gång hoppas man ju - och nu jäklar kanske man kan? Kanske ska testa att göra något annorlunda denna gången - kan det vara ett framgångskort?
 
Det ska ju enligt forskare ta 66 dagar att ändra en vana permanent. Då är vi inne i januari...... och i januari får jag ett besked som förhoppningsvis är positivt som satan och då kommer peppet automatiskt.
Jag har nämligen sökt in på ett lärarläger i Florida för astronautträning!!!!!
 
15 januari får jag svar om jag är antagen!!!
Och.... ska jag till Florida ska jag vara i mitt livs form tills dess.

Kommentera här: